1 år
Idag har det gått ett helt år, ett helt år sedan jag fick ett hysteriskt samtal från min syster. Ett helt år sedan jag inte hörde vad hon sa mellan all skrik och gråt, ett helt år sedan jag fick chockbeskedet att du lämnat oss, och att min fina syster och din mamma hade hittat dig, död, borta ur våra liv! Ett helt år har gått sedan jag satt i soffan där hemma, tittade på Tindra när hon lekte, din fina dotter, och grät. Grät för att jag visste att hon inte förstod, att hon aldrig kommer att förstå eller komma ihåg. Fan, vi saknar dig så sjukt mycket! Idag tänker jag på dig nonstop. Vila i frid kära Daniel, min älskade svåger!
Kommentarer
Trackback
